Igår kväll var jag på julkonsert i Göteborg med pappa. Vi såg Shirley, Sonja och Sanna. Det tog dock inte lång tid innan jag började undra om jag satt mig i fel arena. Skulle inte jag på en julkonsert? Björn Kjellman sjöng en oerhört dyster psalm om att lägga granris på hans grav, Sonja ylade på latin och artisterna turades om att lovorda varandra så att man inte skulle gå miste om hur bra alla var, oavsett ålder, kön och nationalitet. 

För det var ju faktiskt så att det inte bara var svenskar med i denna julkonsert. Brandur Enni från färöarna som var med i melodifestivalen för några år sedan var med på ett hörn, dock mest som hackkyckling pga sin unga ålder. 

Efter pausen fick vi höra Björn prata om hur olika piloterna låter på ett flygplan beroende på vart man ska. Sedan kom det in en "nämn ett land i europa och ett årtal och jag skall sjunga dess bidrag i Eurovision song contest" lek, som jag inte förstod vad den hade med jul att göra. De band dock ihop det fint genom att göra om schlagerlåtar till jullåtar, men återigen, schlager + jul? 

Publiken började gå redan när andra akten börjat. När "The finale" som de kallade det, knappt hade slutat, reste sig en femtedel av publiken. Artisterna hann inte ens gå av scenen förrän halv publiken var på väg ut ur dörren. En minut senare börjar Brandur sjunga O Helga Natt. De som får dåligt samvete av att de är på väg ut vänder sig om och står kvar under de två följande låtarna, för att sedan rusa ut innan blommorna ens delats ut. Det måste känts tungt att stå där på scen och se hela publiken bara resa sig och gå innan man själv ens hunnit av scen. En annorlunda version av stående ovationer kanske, nej, bara en dålig julkonsert. Jag får mer julkänsla i bilen med en Peter Jöback CD.

Och det var just på grund av honom som jag hamnade i Lisebergshallen den 18/12 2010. Därför att i år gav han sig inte ut på någon Julkonsert själv. Jag fick inte höra hans ljuva stämma sjunga Decembernatt LIVE. Inte i år. Så därför kände jag mig tvingad till att boka "De tre S:en", därför att jag ville gå på en julkonsert. Det floppade. Nästa år går jag hellre till kyrkan om inte Jöback tar sig i kragen och ger sig ut på vägen igen. 

Som tur var, så fanns det en, eller till och med två positiva saker med konserten. De lyckades med sitt Disneymedley. Och det hade med sig Måns Zelmerlöw. Denna vackra varelse kommer in på scenen med klass, stil och en helt annan nivå av sång än de andra. I halvsmörig outfit får han även okända låtar att verka bekanta och han bringar ett helt annat ljus, ljud och liv i konserten. Han är dock, tyvärr, inte med på alla konserter, inte ens hälften. Det är sorgligt. 

Så mitt tips till er är att åka till affären och köpa Peter Jöbacks jul-cd, där får man åtminstone valuta för pengarna och definitivt mer julstämning!

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen2010/article8182605.ab